På medlemsmötet som klubben ordnat den 25 oktober diskuterades Rapid/IVU. Nedan finner ni reflektioner från en närvarande medlem:
SJ:s nya personalplaneringssystem Rapid/IVU har väckt oro, undran och skepsis. Vad är syftet egentligen? Den 25 oktober var chefen för personalplaneringen på SJ inbjuden av Seko klubb 106 för att informera och svara på frågor.
Under sin presentation formulerade han upprepade gånger vikten av att tjänstgöringsbeskeden skall skydda fritiden. Under sin tidigare karriär på SAS, Boeing, Green Cargo uppgav han sig aldrig sett ett så dåligt skydd som på SJ. Vi ändrar för mycket, erkände han och gav exempel från Göteborg med ett snitt på 10 ändringar per schema och månad. Per person. Lokförarna häpnade och någon undrade om hen hört rätt. Det hade hen svarade chefen, och fortsatte med att vid Rapid/IVU-test på samma ort så gick antalet ändringarna ned radikalt. ”Idag ändrar vi av en enda anledning och det är att vi KAN”.
Planeringschefen menade att nyckeln ligger i att göra grupp C och D så attraktiv att A och B funkar som det är tänkt. Beträffande morötter för att söka till den nya ”vrålskubben” (grupp D), sade han bara att en sådan skulle presenteras senare. Det var ännu under bearbetning. En deltagare påpekade att han sett i underlaget att där stod att SJ håller öppet för att tvinga in lokförare på grupper om fördelningen inte blir jämn. Då har du läst gammalt arbetsmaterial invände planeringschefen, och informerade om att han låtit stryka den formuleringen för 2 månader sedan.
Vad händer då om grupperna inte fylls? ”Om alla söker A hamnar alla i A”, svarade planeringschefen. Deltagare återkom minst en gång till senare om huruvida man erhåller det man söker och han bekräftade med eftertryck. ”Alla placeringar skall ske frivilligt. Tvång fungerar väldigt dåligt enligt min mening”, fortsatte han. Här är frågan om det är en personlig uppfattning han ger uttryck för? Den som ställde frågan menade misstänksamt att ”om han hade övriga SJ med sig i detta innebär det en total förändring i attityd”. Detta är nämligen inget lokförarna känner igen från dagens verklighet, där bl a ”operativt läge” togs som exempel på ett företag som inte skyr några medel och står i bjärt kontrast till gällande regelverk och forskning. Här är istället SJs primära syfte att få sina lokförare att köra vidare utan att ta föreskriven rast/vila. SJ till och med hotar lokförare om att utdela en skriftlig erinran, och rent av att skiljas ifrån sin anställning, om denne insisterar på att tillämpa de regler som är tvingande inom andra transportslag. Planeringschefen kommenterade inte men skakade lite på huvudet. Om det var av misstro emot påståendet eller en reaktion på SJ:s ledarskap framgick aldrig.
Tjänstgöringsbeskeden är ett löfte som inte skall få brytas, lovade planeringschefen. De publiceras kvartalsvis. Alltså 15 december för januari, februari och mars. Det är dock bara januari som låses. Som är ett absolut löfte. Sedan låses de månad för månad allteftersom. Han fick genast ett påpekande från en lokförare som menar att på fast lista kan man se längre, vilket denne föredrog. Planeringschefen höll med om det, men menar att deras nya system i gengäld var mer stabilt. Ett före detta fackligt ombud sade att detta system var att likställa med månadsutskrivning och på intet sätt en fast lista. Planeringschefen sade inte emot.
Den exfacklige framhöll att detta måste på varje punkt förhandlas och tydligt avtalas. Planeringschefen talade då i termer av att skaka hand. Den exfacklige framhärdade i att detta inte räckte, men då sade planeringschefen att förhandling inte var hans bord. Det är säkert sakligt sett riktigt, men frågan är då hur han kan lova så mycket? Den exfacklige underströk att en sådan här stor förändring med råge ingår i kriterierna för att förhandla i kollektivavtal. Jajamän, svarade planeringschefen. Efter mötet framkom att det finns en stark oro bland lokförarna inför attityden hos de företagscentrala fackliga företrädarna. Även rent allmänt uppfattar lokförarna att de centrala fackliga företrädarna okritiskt omfamnar detta HELT nya system att planera och fördela arbetet. Medlemmarna kommer att hårt straffa de fackligt ansvariga om systemet införs och inte håller måttet.
Plnaeringschefen återkom hela tiden till vad han menade var systemets goda prestanda avseende optimering och balans. Nyckeln hävdar han är att systemet bygger nya turer hela tiden. Någon påpekade att det programmet prioriterade var helt avgörande för om utfallet skulle bli nöjaktigt för den enskilda föraren; ”det är samma förutsättningar som tidigare och dem kan ingen dator ändra på”. Planeringschefen menade då att önskemålen skulle ges högsta prioritet. Den exfacklige menade då att detta skulle innebära en totalt förändrad attityd ifrån SJ:s sida gentemot idag. Det är nödvändigt för att få tillit svarade han. Det är ett högt pris på att inte hålla sina löften i form av sjuktal etc, fortsatte planeringschefen.
Gäller den nya generösa synen också periodtiden? Den såg han inte som något bekymmer. Förstod knappt frågan; SJ skall ju bygga turer och sammansättning utifrån önskemål. Han beskrev hur man t ex kan ge en passåkning för att få en tur som är harmonisk. Flera på mötet började nu tycka att detta lät rejält rosenskimrande. En kulturrevolution för SJ:s personalpolitik? Många är nog skeptiska…
Han utlovade även en app där man kunde byta turer. Utan att det går via arbetsledningen. Med bibehållen säkerhet och gällande arbetstidsbestämmelser. Häpnadsväckande? JA. Trovärdigt? Spontant blir det NEJ.
Jourer skulle man ha initialt tills systemet stabiliserats, underförstått skall jourerna försvinna! Inga följdfrågor på det; troligen var deltagarna överväldigade.
Missnöjet med motsvarande system på SAS och Green Cargo togs upp. Det var ett synnerligen motiverat missnöje menade planeringschefen för bägge systemen är som gjorda för att gå snett. SJ:s menade han, var mycket enklare och mer funktionellt.
Beträffande grupp D så var det ett förslag som han först inte gillade. Det gjorde han nu och tillade att i grupp C och D skall man kunna söka ytterligare helger och i princip kan man få alla fyra. Han trodde att snittet skulle ligga på två. Tveksamt.
En fråga om partiell föräldraledighet kunde ingå i systemet besvarade han med att de skulle titta på det. Någon frågade om han visste det var lagbundet. Svaret var ja.
När sjösätts det? Svar: Det är försenat till september 2019. Om mindre än ett år. Med så mycket kvar att ”titta på”, kan man med foga undra om inte risken föreligger att sjösättningen snabbt förvandlas till sjönöd.
I ett sista inlägg framfördes att det ej fanns några garantier till lokförarna, desto mer av möjligheter för SJ. Detta måste formaliseras till avtal i förhandlingar. I dessa måste till exempel nedanstående punkter regleras i avtal:
• Att alla ovillkorligen placeras i den grupp man valt
• Publiceringstillfällen
• I vilken utsträckning turer garanterat SKALL låsas
• Jourer
• I vilken utsträckning luckor ev tillåts (på SJs exempel var allt ifyllt)
• Prioriteten (önskemål kontra periodtid, personaltillgång, trafikavstängningar mm mm)
• FP på kopplad lördag och söndag och i vilken utsträckning
• Skydd för rimlig start och slut i samband med ledig helg
• Skydd för rimlig start och slut i samband med FP
• Skydd för rimlig start och slut i samband med semester
• Hur de ständigt ”nybyggda” och därmed icke förhandlade turerna skall kontrolleras mellan parterna och granskas med avseende på trafiksäkerhet
• Senast tillåtna semesterbesked. ( I SJ:s underlag ska semester delges senaste tre månader innan, vilket skulle betyda att ett nytt semesteravtal krävs)
Svaren på dessa och andra punkter bör i nuläget betraktas som förhoppningar tills motsatsen är bevisat i ett avtal.
[Observera att denna text är författad av en medlem. Styrelsen vill dock på denna blogg låta enskilda medlemmar komma till tals. Uttryckta åsikter i denna text är inte förankrade med klubbstyrelsen, men styrelsen delar bland annat synen om att ett misslyckat införande av IVU/Rapid riskerar att urholka medlemmarnas förtroende för de förtroendevalda. Lyckas man få in förbättrade villkor/ersättningar kan det leda till ökat förtroende men gör man inte det och medlemmarna generellt uppfattar negativa förändringar kommer seko förmodligen att straffas genom medlemstapp.]